Kvalitetssäkring av Artportalen

Kunskapen om olika arters förekomster i landskapet är idag mycket eftertraktad. Inte minst av myndigheter som bland annat använder uppgifter om känsliga arter som underlag i sina beslut i samhällsplanering och prövning enligt Miljöbalken.

Kvalitetssäkring är en förutsättning

En man med keps står böjd över en bok och tittar samtidigt på en blomma (Skogsklocka).
Skogsklocka. Foto: Emma Kraft

Tack vare Artportalen kan man snabbt hitta samlad kunskap om olika arters förekomster – en fantastisk service som många bidrar till genom att rapportera sina artfynd.

Kunskapen om arters förekomst är dock inte värdefull om man inte kan lita på fynddatat, eller om man inte kan bedöma trovärdigheten på något sätt. Av denna anledning är kvalitetssäkring av data i Artportalen en nyckel till att denna kunskapsbank och service ska kunna fungera.

Nivåer av kvalitetssäkring

Figuren nedan visar hur kvalitetssäkringen i Artportalen är uppbyggd:

Figuren är en omvänd triangel som visar hur kvalitetssäkringen i Artportalen är uppbyggd.
Figur: Johan Nilsson, ArtDatabanken

Första nivån (Blå fält) i tratten är den granskning som sker innan fynden rapporteras in i Artportalen. Där finns i första hand det privata ansvaret och självkritiken. Rapportören kan och bör ställa sig frågan: Är jag verkligen säker på att observationen var tillräckligt bra för en säker artbestämning? Är jag så pass säker att jag vill offentliggöra mitt fynd?

Andra granskningsnivån (orange) utgörs av den informella granskningen (Publik exponering & validering) som sker när fynden synliggörs för andra användare i Artportalen. Denna granskningsnivå är inte heltäckande, men är ofta ett mycket finmaskigt nät som fångar upp många tveksamma fynd när de intresserade användarna med omfattande och ofta mycket goda artkunskaper och med kunskap om lokala förhållanden studerar vad andra har rapporterat.

Tredje nivån (rött) utgörs av ”Expertvalideringen”. Här sker den formella granskningen i Artportalen. Den utförs av olika artexperter och organisationer. En del av valideringen utförs av SLU Artdatabanken kopplat till arbetet med rödlistningen. För ett antal organismgrupper sker validering av Nationella valideringskommittéer (NVK) som leds av SLU Artdatabanken i samarbete med ideella organisationer som Svenska Botaniska Föreningen, Sveriges Entomologiska Förening och Sveriges Mykologiska Förening samt med myndigheter, muséer och enskilda experter. Fågelobservationer valideras av de rapportkommittéer som organiseras av Birdlife Sverige.

Alla fynd som granskas på denna nivå ska efter granskning få en tydlig kvalitetsmarkering/flagga i Artportalen som talar om vilken bedömning som fyndet fått av experten/kommittén.

Mer om validering på SLU Artdatabankens webbplats.

Kvalitetssäkring av data i Artportalen (Pdf).