Gemensamma riktlinjer för hantering av känsliga artuppgifter

Här kan du ta del av länsstyrelsernas gemensamma riktlinjer för hur känsliga artuppgifter ska hanteras.

Arbetar för en säker hantering av artuppgifter 

Närbild på en Veronikanätfjäril som sitter på en blomma.
Veronikanätfjäril. Foto: Mats Lindeborg

Sedan flera år tillbaka samarbetar länsstyrelserna och SLU Artdatabanken för att få en säker hantering av uppgifter om känsliga arter.

Riktlinjerna är en reviderad, utökad och uppdaterad version av ”Vägledning för länsstyrelsernas sekretesshantering av artdata” från 2010. Helena Lager, Länsstyrelsen i Kalmar län, ansvarade för revideringen. Riktlinjerna var på remiss hos samtliga länsstyrelser, SLU Artdatabanken, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket samt Havs- och Vattenmyndigheten under hösten 2013. De granskades av jurister vid flera länsstyrelser (Kalmar, Halland, Jönköping, Stockholm, Örebro, Västernorrland och Värmland) samt vid Naturvårdsverket.

Riktlinjerna tar hänsyn till nya förutsättningar

En viktig förutsättning som ändrats sedan den tidigare vägledningen är att 20:e kapitlets första paragraf i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS2009:400) har ny lydelse sedan den 1 januari 2013. I stället för sekretess för ”utrotningshotad djur- eller växtart” talar man nu om ”djur- eller växtarter som är i behov av skydd och som det finns ett intresse av att bevara i livskraftiga bestånd”.

Riktlinjerna vägleder länsstyrelserna

Riktlinjerna ger vägledning till länsstyrelserna om hur artuppgifter ska hanteras och presenteras samt med vilken noggrannhet de geografiska förekomsterna ska visas. Riktlinjerna syftar till att klargöra:

  1. Vilka artuppgifter som kan omfattas av sekretess (får endast i undantagsfall spridas).
  2. Länsstyrelsens rutiner vid lagring och spridning av känsliga (skyddsklassade och sekretessklassade) artuppgifter.
  3. Ansvar för och behörighet till sekretess- och skyddsklassade artuppgifter.